torsdag 5 november 2015

Sjuka.




Vi är sjuka. Sjuka på det där sättet som bara en småbarnsfamilj kan vara. När det är magsjuka, halsont, feber, hosta och ögoninflammation på en och samma gång. Ja, inte på samma person då förståss, det hade varit alldeles för effektivt. Utan mer så att om en har magsjuka, så har den andra halsont och den tredje har feber. Sen roterar man liksom runt de där åkommorna ett varv, så att ingen behöver  känna att man missat något. Och när det har gått ett varv, så byter man förslagsvis ut någon åtkomma mot en ny, ögoninflammation exempelvis. Och sen ska det snurra runt ett varv till. Och efter det så är det dags för någon öronåkoma, förslagsvis. Som en liten efterrätt liksom. Gärna med hosta samtidigt också. Snoret behöver jag inte ens nämna, det är liksom standard med rinnande näsor nu för tiden. Så där segt och grönslemmigt som det bara kan bli på barn, med för mycket spring i benen men för lite kraft i kroppen.

Så det är därför det är lite stiltje här på bloggen just nu.  Vi gör bara det vi absolut måste. Vi sover och kramas, gråter och hostar. Ibland äter vi. Men så mycket mer är det inte. Mer kraft finns inte att frambringa just nu. Men jag vilar i vetskapen om att en dag blir vi friska. Dock osagt när. 

Men när vi blir det, så ska jag berätta hur det går med skrivandet. Jag ska berätta om dörrarna som slutligen kom på plats, om vår alldeles egna rockabilly-get och kanske något om en planerad tillökning. Ni kommer även få se en ny header.


Tills dess - tack för att ni är så många som fortsätter att titta in här, trots den dåliga uppdateringen. Tack. 

7 kommentarer:

  1. Låter spännande - klart vi väntar! Men ni smittar väl inte Knaskatten? Antar att det är han som håller i allt just nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han hävdar att han har full sysselsättning ute på gården, men vill ha en eloge för att han ändå tagit del i nattningen av barnen....jag hävdar att det snarare handlar om nattning av barn OCH katt.

      Radera
  2. Barnaåren bjuder på mycket kladd. Det går över! Jag minns att det var jobbigt ibland, men det är ändå konstigt vad tiden sopar undan tråkiga minnen ... Var mina ungar sjuka? Nja ... jo ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt har sin charm och tacksamheten finns i att det går över. En dag kommer jag väl sakna det här, gissar jag.

      Radera
  3. Barnaåren bjuder på mycket kladd. Det går över! Jag minns att det var jobbigt ibland, men det är ändå konstigt vad tiden sopar undan tråkiga minnen ... Var mina ungar sjuka? Nja ... jo ...

    SvaraRadera
  4. Usch då vad jobbigt! Krya på er. Hoppas det inte blir alltför långvarigt.
    Kram Kim :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, vi är på rätt spår nu!

      Radera